Formulera sitt liv
Jag har under hösten haft anledning att skriva ett par så kallde personbeskrvningar. Att försöka sätta ord på sitt liv är inte alltid så enkelt, men mycket nyttigt tror jag. När jag för några år sedan påbörjade mina teologistudier skrev jag en ansökan om att få bli pastorskandidat i Svenska Missionskyrkan, i höst har det bl.a. handlat om jobbansökningar. Så olika jag formulerar mitt liv i dessa två genrer. Samma liv – två olika berättelser.
Födelseort, spelar den någon som helst roll? Var jag vuxit upp, vem är intresserad av det? Personliga kriser, ska det berättas om? Hur stor plats får familjen och mitt sociala sammahang? Utbildningar, hur ska de presenteras?
På en av mina första riktiga jobbintevjuer, på IT-avdelningen på Assi Domäns pappersfabrik i Skärblacka
(året var 1996, tack Gud att jag inte fick detta jobb!) frågade man mig om mina svaga sidor. - Vad är du dålig på Björn? Vad svarar man då? Jag är lat, dålig på att komma i tid, envis som en gammal get ... ? Mitt svar blev tystnadens. Jag kunde inte komma på någon lagom opersonlig, inte för allvarlig brist som jag kunde avslöja för mina eventuellt blivande chefer innan de avgjort om de ville ha mig.
De senaste dagarna har jag filat på ytterligare en personbeskrivning som jag återkommer till så småningom. Ju ärligare man tvingar sig vara när man formulerar sitt liv dessto större andligt värde har det som övning, är min slutsats.
Etiketter: Resan