Sankt Björns resa
1:a Advent: Ett nådens år
Det nya kyrkoåret inleds med en text där Jesus proklamerar sin konungastatus för sitt folk. Men han visar samtidigt att han är kung i ett annorlunda rike.
När de närmat sig Jerusalem och och kommit till Betfage vid Olivberget, sände Jesus iväg två lärjungar. Han sa till dem: Bege er till byn framför er. Ni kommer finna en åsna stå bunden med sitt föl. Gör loss dem och för dem till mig. Om någon frågar er vad ni håller på med, säg då att Herren behöver dem. Då kommer han låta er gå.
Detta har skett för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas.
Säg till dotter Sion:
Din konung kommer till dig
ödmjuk, sittande på en åsna
och på ett åsneföl
Lärjungarna gav sig av och gjorde så som Jesus hade instruerat dem. De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem. Han satte sig på dem. Den stora folkskara bredde ut sina mantlar på vägen. Andra skar kvistar från träden och strödde ut på vägen. Och folket, både de som gick före och de som följde efter ropade:
Hosianna, Davids Son
Välsignad är han, som kommer i Herrens namn
Hosianna i höjden!
Det nya kyrkoåret inleds med en text där Jesus proklamerar sin konungastatus för sitt folk. Men han visar samtidigt att han är kung i ett annorlunda rike.
Detta har skett för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas.
Säg till dotter Sion:
Din konung kommer till dig
ödmjuk, sittande på en åsna
och på ett åsneföl
Lärjungarna gav sig av och gjorde så som Jesus hade instruerat dem. De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem. Han satte sig på dem. Den stora folkskara bredde ut sina mantlar på vägen. Andra skar kvistar från träden och strödde ut på vägen. Och folket, både de som gick före och de som följde efter ropade:
Hosianna, Davids Son
Välsignad är han, som kommer i Herrens namn
Hosianna i höjden!
[Matt 21:1-9] egen översättning
Guds rike och kungen
Det var inte Jesus idé. Han hade kommit för att uppfylla det profeterna redan pekat ut genom århundraden. Sakarja skrev om hur Herren Gud kommer tillbaka till sitt folk som konung, men ridande på en åsna. I enkelhet, ödmjukhet, ringhet ...men kung. Allt var förutsagt, allt var nu förberett. Jerusalem låg framför hans fötter. Tiden var inne!
Guds folk
Men var kom folket ifrån? Det var en stor skara av efterföljare som följt honom på resan från Galileen till Jerusalem. För varje by och för varje stad anslöt sig fler som hört ryktet eller själva fått uppleva Guds rikes konkreta närvaro genom Honom. Ju närmare Sion de kom dessto större blev skaran av efterföljare – och nyfikna!
Det lilla undret och det stora
Inte undra på att det blev uppståndelse när inmarschen satte igång. Pengen trillar ner, det rasslar till och det verkar som att alla ser tecknet och minns sin Sakarja. Kungen kommer, bered vägen! Mantlar och klädnader tillsammans med gröna kvistar bildar en färdväg för den stolta åsnemamman och hennes son med bagage. Hur kom de in i bilden? Hur hamnade de här? Det stora undret är inte det mest imponerande. Två av lärjungarna får vara med om en "Divine appointment". En nyckelhändelse som säkert kommer att förbrylla dem lång tid framöver. Hur visste han vad som väntade i byn? Jesus är ingen vanlig konung!
Etiketter: kyrkoåret
POSTLINK tisdag, november 25, 2008 0 comments
Sön e. allahelgonadagen: vårt evighetshopp
Jos 1:10-11
Heb 11:113-16
Luk 20:38
Vad kommer sedan?
Novelltävlingar Skriv slutet
Exempel
Story: En handelsresande tar in på ett skånskt hotell. Där bor en äldre dam som bara spelar kort och dricker punch, en ung tystlåten man med en krigsskada, som talar i sömnen samt ett medelålders par som ständigt får nya gäster till sitt rum till hotellreceptionistens förtret. En dag hittas en väska full med brittiska pund. Den nervöse hotellägaren samlar samtliga gäster i det lilla hotellets matsal för att ta reda på var pengarna kommer ifrån.
A: Är det den handelsresande som fått en stororder från 10 Downing Street?
B: Är det Paret som fått betalning för smuggelgods med anonym avsändare?
C: Hyser receptionisten en förmögen okänd gäst i det lediga rummet på vinden?
Några saker i berättelsen vet vi, men mycket är okänt. Det lämnar öppet för vilda fantasier och spekulationer. Hur skriver du slutet på den historien?
Människan – en berättelse
Att vara människa rymmer många dimensioner och perspektiv.
Varje människa är en berättelse som rymmer mer än den mest välskrivna och spännande roman.
Och berättelsen om ditt liv är inte färdig. Hur den skrivs påverkar du själv i viss mån. Andra människors berättelser påverkar din berättelse. Våra livsberättelser vävs ihop till ett makalöst stycke.
Mellan raderna anar vi, ibland tydligare än annars, att det finns en författare,
... som gett förutsättningarna för hela storyn
... scenerna, nyckelhändelser längre bak i historien
... som placerat varje karaktär i sitt sammanhang och deras gränser i tid och rum
Det finns sådant vi vet om den stora berättelsen och det finns sådant som är okänt.
Är det något vi vet så är det att vi ska dö
Är det något vi inte vet så är det vad som händer sedan
Slutet är oskrivet
Vi har läst några av bakgrundsberättelserna till våra egna liv.
Josua
som står inför sin stora uppgift, att leda folket över floden, gränsen till det land som Gud lovat. De vet lite om vad som väntar. Det är både faror och möjligheter. Minns du spejarna som kom med underrättelser om landet. Josua var en av dem som såg möjligheterna före farorna.
Men mycket var oskrivet i deras berättelse. Mycket stod på spel. Ett folk stod inför äventyret. Men de vågade att lita på hoppet. På möjligheten att Gud faktiskt var med dem och skulle besegra alla fiender som väntade.
Läser vi vidare om vad som händer med folket Israel så ser vi att inget var färdigt bara för att kommit in i landet. Israels historia är en del av den stora historien. Folkets uppgift blev att hålla hoppet levande. Så länge folket fanns kvar så levde hoppet om ett lyckligt slut. Israels uppgift är att peka på Jesus. Hoppet personifierat. Abraham Isak och Jakob tillsammans med många andra var vittnen om en Gud som var närvarande och hade kraft att påverka allt i berättelsen.
Jesus
Det hör till karaktärernas villkor att de inte vet något om hur berättelsen kommer att sluta. Författaren däremot är allsmäktig. Allt är möjligt. Vi ser i evangelietexten att Jesus sitter inne med information om hur intrigen kommer att utvecklas. Att något avgörande väntar och att förutsättningarna för de stora berättelsen, som vi alla lever i, kommer att förändras.
Jesus avslöjar något: Uppståndelsen.
Vad säger han egentligen? Lyssna nu noga för detta gäller fortsättningen på berättelsen om ditt liv. Han säger att döden inte är en slutlig gräns! Döden är inte en slutlig gräns.
Med denna nya kunskap, hur ska vi då förhålla oss till fortsättningen på historien om våra liv – Uppståndelsen?
Jos 1:10-11Heb 11:113-16
Luk 20:38
Vad kommer sedan?
Novelltävlingar Skriv slutet
Exempel
Story: En handelsresande tar in på ett skånskt hotell. Där bor en äldre dam som bara spelar kort och dricker punch, en ung tystlåten man med en krigsskada, som talar i sömnen samt ett medelålders par som ständigt får nya gäster till sitt rum till hotellreceptionistens förtret. En dag hittas en väska full med brittiska pund. Den nervöse hotellägaren samlar samtliga gäster i det lilla hotellets matsal för att ta reda på var pengarna kommer ifrån.
A: Är det den handelsresande som fått en stororder från 10 Downing Street?
B: Är det Paret som fått betalning för smuggelgods med anonym avsändare?
C: Hyser receptionisten en förmögen okänd gäst i det lediga rummet på vinden?
Några saker i berättelsen vet vi, men mycket är okänt. Det lämnar öppet för vilda fantasier och spekulationer. Hur skriver du slutet på den historien?
Människan – en berättelse
Att vara människa rymmer många dimensioner och perspektiv.
Varje människa är en berättelse som rymmer mer än den mest välskrivna och spännande roman.
Och berättelsen om ditt liv är inte färdig. Hur den skrivs påverkar du själv i viss mån. Andra människors berättelser påverkar din berättelse. Våra livsberättelser vävs ihop till ett makalöst stycke.
Mellan raderna anar vi, ibland tydligare än annars, att det finns en författare,
... som gett förutsättningarna för hela storyn
... scenerna, nyckelhändelser längre bak i historien
... som placerat varje karaktär i sitt sammanhang och deras gränser i tid och rum
Det finns sådant vi vet om den stora berättelsen och det finns sådant som är okänt.
Är det något vi vet så är det att vi ska dö
Är det något vi inte vet så är det vad som händer sedan
Slutet är oskrivet
Vi har läst några av bakgrundsberättelserna till våra egna liv.
Josua
som står inför sin stora uppgift, att leda folket över floden, gränsen till det land som Gud lovat. De vet lite om vad som väntar. Det är både faror och möjligheter. Minns du spejarna som kom med underrättelser om landet. Josua var en av dem som såg möjligheterna före farorna.
Men mycket var oskrivet i deras berättelse. Mycket stod på spel. Ett folk stod inför äventyret. Men de vågade att lita på hoppet. På möjligheten att Gud faktiskt var med dem och skulle besegra alla fiender som väntade.
Läser vi vidare om vad som händer med folket Israel så ser vi att inget var färdigt bara för att kommit in i landet. Israels historia är en del av den stora historien. Folkets uppgift blev att hålla hoppet levande. Så länge folket fanns kvar så levde hoppet om ett lyckligt slut. Israels uppgift är att peka på Jesus. Hoppet personifierat. Abraham Isak och Jakob tillsammans med många andra var vittnen om en Gud som var närvarande och hade kraft att påverka allt i berättelsen.
Jesus
Det hör till karaktärernas villkor att de inte vet något om hur berättelsen kommer att sluta. Författaren däremot är allsmäktig. Allt är möjligt. Vi ser i evangelietexten att Jesus sitter inne med information om hur intrigen kommer att utvecklas. Att något avgörande väntar och att förutsättningarna för de stora berättelsen, som vi alla lever i, kommer att förändras.
Jesus avslöjar något: Uppståndelsen.
Vad säger han egentligen? Lyssna nu noga för detta gäller fortsättningen på berättelsen om ditt liv. Han säger att döden inte är en slutlig gräns! Döden är inte en slutlig gräns.
Med denna nya kunskap, hur ska vi då förhålla oss till fortsättningen på historien om våra liv – Uppståndelsen?
Etiketter: kyrkoåret
POSTLINK söndag, november 02, 2008 0 comments