Vägen till korset
Jesaja 56:6-8
Ef 2:12-16
Matt 2:1-11

Palmsöndagen: Vägen till korset
På kung Herodes tid, efter Jesu födelse i Betlehem i Judeen kom magiker från östern till Jerusalem. De sade: ”Var är judarnas nyfödde konung? För vi har sett hans stjärna stiga i öster och kommit för att böja knä för honom.” Men när herodes hörde detta blev han bekymrad, och hela Jerusalem med honom. Han samlade alla översteprästerna och folkets skriftlärda och frågade dem var Messias skulle födas. Och de sade till honom: ”I Betlehem i Judeen. För, som det står skrivet genom profeten: ‘Och du, Betlehem i Juda land, är ingalunda bland de obetydligaste av Judas hövdingar. Ty från dig ska en hövding komma som ska vara herde för mitt folk, Israel.’” Då kallade Herodes till sig magikerna i hemlighet och frågade dem om vilken tidpunkt stjärnan varit synlig. Han sände dem till Betlehem och sade: ”Gå och sök noggrannt efter barnet. Och när ni finner det, skicka då bud till mig så att också jag kan komma och hedra barnet.” När de hört kungens ord gav de sig av och de fick se stjärnan som stigit i öster gå före dem tills den stod över den plats där barnet fanns. När de såg stjärnan stanna blev de oerhört glada. Och när de gick in i huset fick de se barnet hos Maria, hans mor. De föll ned och hyllade honom. De öppnade sina skattkistor och överlämnade gåvor åt honom, guld, rökelse och myrra.

[Matt 2:1-11] Egen översättning från grekiskan

Aloha, Jesus! eller Vad är palmsöndagen?

Vi, som varit med ett tag tänker oss en ståndsmässig hyllningsorkester rada upp sig längs den slingrande gatan innanför porten. In kommer en kille med skägg ridande på vad som fanns att tillgå. En vit häst? Nej. En nyputsad italiensk vespa? Nej, en åsna. Ful men stark bär den sin last och försöker att inte låtsas om allt oväsen. ”Gå rakt fram. Kolla inte ens på dem. Det här är helt normalt. Han är 'ingalunda obetydligast av hövdingar.' Visst!” Uppståndelsen växer sig starkare allteftersom ekipaget med lärjungarna sturskt gående efter kommer allt längre in i staden. Här är en riktigt god stämning. Festligt och flott. I dag kastas inga stenar.

Palmsöndagen har kanhända fallit i glömska i vår tid. En av min dotters 6-åriga klasskompisar frågade mig vad hon skulle rita som hade med påsk att göra. Ägg, påkkärring, kyckling och påskris hade hon redan klarat av. "Vi firar ju påsk för att Jesus dog och uppstod", försökte jag. "Du kan ju rita Jesus på korset." Glad ritade hon genast vidare. Hanna, min dotter, anmärkte: ”Det där är ju inget kors, det är ett kryss.”

Så 'palmsöndagen' borde kanske ha någonting med Hawaii att göra. Aloha, Jesus! Går man tillräckligt långt österut så blir det väster, det är sant. Men de visa från östern var väl inga surfare. De blev förstås oerhört glada över att träffa Jesus och hans mamma, men det var ingen hula-hula de tog till i glädjeruset. De var där av en enda orsak: Knäböj. De ville böja knän. Varför böjer man knän? En enkel kroppslig pose som innebär underkastande. De visste vem Jesus var, en nyfödd kung över Judeen, Jerusalem och tempelstaten. Herodes ville också göra knäböj, sade han. Men de visa var smarta. De kände igen maktlystnad när de såg den.

I det enkla huset där de mötte Jesus fanns inga folkskaror ackompanjerade med orkester. Inte ens några palmer. Åsnan kanske var där. Kanske till och med en äldre släkting till den vid intåget i Jerusalem 30 år senare. Några män, en nyförlöst kvinna och en liten pojke. Inget hov, inga dyrbarheter eller feta rätter, men en konungslig förväntan. Här böjs knän. Här överlämnas några gåvor värdiga en kung. Jag undrar vad Maria tänkte i den stunden. ”Vad gör dom här? Vad håller dom på med, vuxna karlar... Varför kan jag inte få amma pojken i fred?” Och jag undrar vad hon tänkte den gången då folkskarorna hurrade och lade ned sina mantlar på vägen för samma pojke. På vägen till korset.

Etiketter: kyrkoåret

POSTLINK fredag, mars 30, 2007      0 comments

Guds mäktiga verk Mika 5:2-4
Rom 4:18-21
Luk 1:26-38

Jungfru Marie bebådelsedag: Guds mäktiga verk
I den sjätte månaden sändes ängeln Gabriel från Gud till en Galileisk stad som heter Nasaret till en ung kvinna som var förlovade med en man som hette Josef, av Davids hus. Kvinnans namn var Mariam. När han kom till henne sade han: ”Gläd dig, du som fått nåd! Herren är med dig.” Orden oroade henne och hon undrade vad en sådan hälsning kunde betyda.
Ängeln sade till henne: ”Var inte rädd, Mariam. Du har funnit nåd inför Gud. Se, du ska bli havande och föda en son. Du ska kalla honom Jesus. Han ska bli stor och ska kallas den högstes son. Och Herren Gud ska ge åt honom hans fader Davids tron och han ska regera över Jakobs hus för evigt. Hans rike ska inte ha någon ände.” Mariam sade till ängeln: ”Hur ska detta gå till, när jag inte har en man?” Ängeln svarade henne: ”Helig Ande ska komma över dig och den högstes kraft överskugga dig. Därför ska barnet vara heligt och kallas Guds Son. Och hör här, Elisabet, din släkting, har också blivit havande med en son, på hennes ålders höst. Hon, som kallas ofruktsam, är i sjätte månaden. För inget som Gud har sagt är omöjligt.” Mariam sade: ”Här är jag, Herrens tjänarinna. Ske med mig som du har sagt.” Då lämnade ängeln henne.

[Luk 1:26-38] Egen översättning från grekiskan

Oroad använd välsignad
Mariam oroas av ängelns ord. Ändå har Gabriel ännu inte framfört sitt egentliga ärende. Bara hälsningen låter henne förstå att hennes livs drömmar är lagda åt sidan. För att Gud vill det. Vad vill Gud egentligen? Rädslan för det oväntade får magen att knyta sig.

Han tröstar henne. Var inte rädd för det okända, för Gud är med dig. Varför just hon? Hur väljer Gud ut människor för sina särskilda uppgifter? Hon var kvinna, ogift, oskuld. Men något ytterligare krävs väl? Vi förstår av fortsättningen att hon vill bli använd av Gud om han så önskar. Attityd av villighet att gå utan att veta var. Hon spelar på samma nivå som Abraham, som lämnade Ur utan att veta var målet låg. Ett pris fick hon säkerligen betala. De som 'visste' att Josef varit framme (de finns ännu) och suckade och rynkade på ögonbrynen över tanken att 'Gud utvalt henne'.

Välsignelse ligger i att inget som Gud sagt är omöjligt. Mellan Guds kallelse och det möjliga spirar tron ur intet. Tron på det omöjliga, om Gud säger det, är tillit på löftet om Hans välsignelse.

Mariam är en trons ledarinna. När Gud kallar och jag går, så går jag i hennes spår.

Etiketter: kyrkoåret

POSTLINK torsdag, mars 22, 2007      0 comments

Att äta sand -  den akademiska teologin Söndagen som gick hade temat: ”Livets bröd”. Att livets bröd är Jesus är helt klart i texten. Att det finns annat, förgängligt bröd är också utan tvivel sant.

I en krönika skriver Peter Halldorf om den näringslösa kosten som ofta bjuds på teologiska utbildningar. Det är ett svek mot de som bär kallelse till pastorstjänst att inte erbjuda dem en andlig och teologisk formation. De behöver den.

”rimligen borde detta vara ett och detsamma: teologisk och andlig fördjupning. Just här ligger dilemmat. När teologiska studier inte med självklarhet upplivar bönen och gudskärleken, föder självutgivelse och frihet från ambitioner har något gått galet.”

Jag har själv frustrerats över det gap som ligger mellan den akademiska teologiska utbildning jag fått och vad jag skulle behöva för att bli en bra pastor. Jag har knappt fått några hintar om var källorna finns eller hur jag kan fördjupa mitt andliga liv. Nu är jag ju inte helt ovetande om Guds Ord, bönen, bikten och vägledningen. Och inte heller trodde jag att jag skulle få så mycket av duglig reskost när det gäller detta i det teologiska studiet.

Jag har gått och funderat på idén att starta någon slags bibelläsnings/böneskola för dem som fundera på pastorskallelsen. Att under ett år grundligt studera bibeln, inte på akademins (statens) villkor, utan det andliga livets (tänk levade bröd). Och parallellt praktisera i församling. Året inleds med "40 dagar i öknen". Bön, avskildhet, vägledning, gemenskap. Vi får väl se hur Gud leder. Som det står i kommande söndags text: ”inget som Gud har sagt är omöjligt” POSTLINK tisdag, mars 20, 2007      0 comments

Livets bröd 2 Mos 16:11-18
1 Petr 2:1-3
Joh 6:24-35

Midfastosöndagen: Livets bröd
När nu folket såg att varken Jesus eller lärjungarna var där, tog de båtar och kom till Kafarnaum för att söka Jesus. När de fann honom på andra sidan sjön sade de till honom: ”Mästare, när kom du hit?”
Jesus svarade dem: ”Sannerligen, sannerligen säger jag er. Ni söker inte mig för att ni fick se ett tecken utan för att ni åt av brödet och blev mätta. Arbeta inte för maten som förstörs utan för maten som förblir till evigt liv, som människosonen ger er. För på honom har Gud fader satt sitt sigill.” De sade till honom: ”Hur kan vi utföra Guds arbete?” Jesus svarade dem: ”Detta är Guds arbete, att ni tror på honom som han har sänt.”
De sade till honom: ”Vad för tecken gör du då, så att vi kan se och tro på dig? Vilken gärning? Våra fäder åt manna i öknen, som det står skrivet: Bröd från himlen gav du dem att äta.” Då sade Jesus till dem: ”sannerligen, sannerligen säger jag er, Mose gav er inte brödet från himlen, utan min fader ger er det sanna himlens bröd. För Guds bröd är han som kommit ned från himlen och han som ger världen liv.” De sade till honom: ”Herre, ge oss alltid det brödet.” Jesus sade till dem ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig någonsin hungra och den som tror på mig ska aldrig någonsin törsta.”

[Joh 6:24-35] Egen översättning från grekiskan

Det är något skumt med Jesus! Han kan omöjligt ha tagit sig över utan båt, men det fanns bara en båt och de kunde nog svära både en och två gånger på att de andra reste utan Jesus. Deras blickar flackade hit och dit. När de nådde Jesus så såg de ömsom misstänksamma ömsom toksnokförvånade ut. Man hade hört om bröderiet. När hela bygden, hungriga som de var efter en heldagssession med mästaren, delade och delade och delade tills alla fått och det likväl fanns över. Märkligt är rätta ordet. Märkligt!

Men Jesus verkar kunna se in i människors innersta i hjärtat. Säger man något så vet han varför. Självaste bakgrundsmotivet. Så talar han om två sorters strävan och två sorters mat. Det finns sådan man gör som har ett speciellt värde och sånt man ”äter” som har sin särskilda hyperdimensionella kvalitet. Men tron för evigheten är Guds verk. Punkt slut.

Fast det går inte riktigt in. Gör något märkligt så vi kan tro. Något märkligt! Något märkligt!
Mannat som Mose en morgon såg falla från himlen var inte ett tecken för att de skulle tro. Det var Guds omsorg om sitt folk.

Här står han igen och är så vanlig att det inte går in och samtidigt så märklig att man blir misstänksam.
Livets bröd. Ge oss det!

Etiketter: kyrkoåret

POSTLINK lördag, mars 17, 2007      0 comments

Alpha och framtiden Ska strax iväg på Uppsala Vineyards Alphakurs. Vi har med en iranier som tröttnat på Islam och ska döpas till Kristus om ett par veckor. Mycket spännande! Men så är han för tillfället den enda deltagaren... Men vad gör väl det? Han är mycket motiverad och eftersom han inte talar svenska så får jag öva mig i det engelska språket.

Idag fick jag ett förslag på framtida tjänst i Missionskyrkan. En "mellantjänst" (tänk övergångspåve ;) ) eftersom jag inte kommer att hinna ordineras till pastor i juni. Jag berättar mer när det är läge. POSTLINK torsdag, mars 15, 2007      1 comments

Vägen: Att se sin egen fattigdom Det finns ingen väg till Guds närvaro som går runt mötet med den egna fattigdomen i anden. Först när vi ser den egna ofullkomligheten, bristen och synden och bekänner den kan vi försonas med Gud. Så många fastnar här. Försöker förklara bort sin synd som en legitim livsstil. Försöker motivera en kyrklig organisation som inte stödjer Andens liv.

Så gör vi, och kommer därför inte vidare på vägen. Ordet öppnar sig inte. Jesus blir inte levande. I vår brist tror vi att allt är som det ska och bygger teologier för att förklara en tro på Kristus utan Kristi Ande.

Kanske låter det för mörkt och för svartmålande pessimistiskt. Men utan insikt om synd, ingen syndernas förlåtelse. Utan fattigdom, inget evangelium. Jesus är detta evangelium och han ger oss det. Salighet finns egentligen bara för den som skådat sig själv i detta mörker. De vet att inget pris är för högt för de vet vad som väntar längre fram.

Saliga de som är fattiga i anden,
dem tillhör himmelriket.
Saliga de som sörjer,
de skall bli tröstade.
Saliga de ödmjuka,
de skall ärva landet.
Saliga de som hungrar och törstar efter rättfärdigheten,
de skall bli mättade.
Saliga de barmhärtiga,
de skall möta barmhärtighet.
Saliga de renhjärtade,
de skall se Gud.
Saliga de som håller fred,
de skall kallas Guds söner.
Saliga de som förföljs för rättfärdighetens skull,
dem tillhör himmelriket.

Etiketter: Resan

POSTLINK söndag, mars 11, 2007      2 comments

Internationella kvinnodagen Idag träffade jag en person som var född i Ryssland, uppväxt i Canada, bodde i USA, men nu var utbytesstudent i Sverige. Henne kan man kalla för en internationell kvinna. Grattis Anna-Bell. POSTLINK torsdag, mars 08, 2007      0 comments

Kampen mot ondskan Jesaja 59:14-17
Ef 6:10-18
Mark 5:24-34

3:a söndagen i fastan: Kampen mot ondskan
Hämta nu styrka hos Herren, av hans oerhörda kraft. Ta på er Guds rustning, så att ni kan hålla stånd mot djävulens lömska angrepp. Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna. Ta därför på er Guds rustning, så att ni kan göra motstånd på den onda dagen och stå upprätt efter att ha fullgjort allt. Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte och klä er i rättfärdighetens pansar och sätt som skor på era fötter villigheten att gå ut med budskapet om fred. Håll ständigt trons sköld framför er, med den skall ni få den Ondes alla brinnande pilar att slockna, och grip frälsningens hjälm och Andens svärd, som är Guds ord. Gör det under åkallan och bön, och be i er ande varje stund. Därför skall ni hålla er vakna och aldrig tröttna i er bön för alla de heliga.

[Ef 6:10-18] Bibel 2000

Budskapet om fred
Det är så oerhört skönt att budskapet om fred fullständigt överrumplar och med makt krossar Djävulen där vi går fram. Men jag tror att vi ofta gjort det lite väl andligt. Vi har skiljt mellan fred och frid å ena sidan och Guds frid och frid med Gud å den andra. Jag tror allt mer att världen hänger ihop. Ingen fred i världen, mellan nationer och människor utan rätt förhållande med Gud. Men inte fred med Gud utan fred i världen. Men visst, utan Gud ingen fred alls. Likväl hänger det tätt samman.

En andlig väg
I detta ljus finner de så kallade Andens frukter sin rätta plats: kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Anden verkar detta i den som öppnar sig för Gud genom Jesus. Dessa riktigt goda saker gör Djävulen nervös.

Djävulen och dom
Jag tror att Djävulen finns. Det har aldrig hjälpt mig att tänka på annat sätt. Det finns kategorier som vi har svårt att förstå och förklara om denne ondskan personifierad plockas bort. Han har väl aldrig varit speciellt viktig och kommer aldrig att bli det. Härskare, makter, herrar över denna mörkrets värld, ondskans andekrafter i himlarymderna. Det finns uppenbart läror och tankesystem som står som fiender mot Jesus Kristus. I dag kämpar vi exempelvis med relativism/pluralism, individualism, materialism. Vissa saker får inte sägas. Bakom vissa tankar i denna miljö nästan ser vi mörkrets herrar stå och frusta. Det är lätt att bli rädd. Men vi får inte glömma vem vi företräder. Segern kommer när freden proklameras utan hänsyn till makterna.

Gud är större än världen och Djävulen.
Freden kommer ifrån Gud.
Vi är Guds armé. POSTLINK torsdag, mars 08, 2007      0 comments

Möte med bröderna I Galaterbrevets andra kapitel beskriver Paulus hur han reste upp till Jerusalem för ett möte med de ansedda bröderna. Petrus, Johannes och Jakob. Han menade att han inte behövde få sitt evangelium godkänt av Jerusalems "pelare" men sökte ändå enheten och relationen med dem. Jag tror att det var viktigt för Paulus fortsatta verksamhet att kunna verka med bröderna i ryggen.

I kväll har jag haft ett härligt möte med bröderna i Stockholm. Inte för att få ett evangelium godkänt, men väl för att bygga relationerna. Ett antal pastorskandidater i Missionskyrkan, som liksom jag vill ge sitt liv i Jesu tjänst. Vi önskar se Guds rike växa och missionsuppdraget förverkligas i Sverige idag. Ibland kommer andra frågor och skymmer Jesus. Ibland är det lätt att svara för snabbt på svåra frågor. I kampen mot det onda behöver vi ett kallt huvud och ett varmt hjärta.

Och vi behöver varandra. Bröderna. Som när oljan rinner ner i Arons skägg.

Vad det är gott och ljuvligt
att bröder är tillsammans!
Det är som när den fina oljan på huvudet
rinner ner i skägget, i Arons skägg,
som faller ner över dräktens linning.
Det är som när Hermons dagg
faller över Sions berg.
Där skänker Herren välsignelse,
liv i alla tider.

(Ps 133)

Etiketter: Resan

POSTLINK onsdag, mars 07, 2007      0 comments

Ohotade i sista omgången "Vår tur har kommit. Vi flyttar upp!" En mycket, mycket nöjd coach gick från dagens ganska ospännande match på Core Arena. Ensamhetens oavgjorda spikade kistan. "Vi avslutar på hemmaplan och vi tänker ge fansen allt. Vi håller inte igen!" Lovade en glad Reidar Width, dagens enda målgörare. Efter 9 säsonger i serien är det nu alltså dags för uppflyttning för anrika Team Polykarpus.
---
Team Polykarpus i ett Pressmeddelande på söndagen. POSTLINK måndag, mars 05, 2007      1 comments

Melodifestivalresultatet redan nu Jag måste bekänna att jag gillar melodifestivalen. Det är ju inga låtar som är något att spara direkt (undantag nedan). Själva grejen är vara sin egen allsmäktiga jury och värdera varje låt utifrån saker som

A fungerar konceptet (helhet, text, uttryck, kläder, scen)
B låtbyggnad (balans mellan vers, ref, stick)
C energi (minns du Carola 2006)
D tillgänglighet (minns refrängen efter 10 minuter)
E hållbar (hatar den inte efter 5 genomspelningar)
F orginalitet

När alla årets låtar är presenterade så kan jag här presentera startfältet i min alldeles egen final (Bedömningar enl. kriterierna ovan. håller du inte med? Ledsen, detta är facit).

1. The Arc - The Worrying kind (A8, B7, C8, D6, E7, F3) En vanlig The Arc-låt. Dom kan det här.
2. Uno & Irma - God Morgon (A6, B7, C4, D8, E9, F9) Helskönt filosoferande, fattar inget, men härligt...
3. Magnus Carlsson- Live Forever (A8, B7, C6, D8, F5) Hans bästa låt någonsin. Tänker någon Li Mahl ala 1982?
4. Andreas Johnson - A little bit of Love (A6, B7, C5, D6, E6, F6) Proffsigt, skinande. Låten sämre än sist.
5. Marie Lindberg - Trying to recall (A6, B6, C7, D3, E7, F9) Hon lyser, lever, inget är sjävlklart.
6. Verona - La musica (A7, B7, C6, D7, E6, F6) Sitter som gjuten. 80-tals italodisco. Mer sånt. Inte alls lagom.
7. The Attic feat. Therese - The Arrival (A3, B5, C7, D6, E5, F3) Svag för syntar. fula kläder.
8. Jimmy Jansson - Amanda (A6, B5, C7, D9, E2, F3) Barnens favorit. Han gör sin grej.
9. Lustans Lakejer - Allt vi en gång trodde på (A5, B4, C2, D6, E6, F7) Vad är det här? Sköna gubbar.
10. Emilé Azar - Vi hade något (A2, B4, C1, D6, E5, F8) Sticker ut. Ta bort killen.

Nästa år blir det ett lite annat upplägg. För enkelhetens skull kommer alla låtar att köras samma kväll och de framförs då av mig! Det blir mer rättvist så. Jag mimar alltså till. Eftersom jag fattat hur det ska låta så kommer de flesta bidrag också vara skrivna av mig. POSTLINK lördag, mars 03, 2007      3 comments

Fiskar som människor När [Fiskarna] äro inneslutna i noten, så drager man dem så sakta till lands, att de intet annat märka än att de äro ännu i fria wattnet; men när man drager dem upp på landet, då äro de blottade och ohöljda, då sprattla de och känna då först, att de äro fångna. Så går det här ock med själarna, när de blifwa fångna uti evangelium

Några sköna ord från vår vän Martin Luther (1483-1546) POSTLINK fredag, mars 02, 2007      0 comments