Sankt Björns resa
Gud – Fader, Son och Ande
2 Mos 3:1-15
Rom 11:33-36
Matt 28:16-20
Heliga Trefaldighets dag: Gud – Fader, Son och Ande
De elva lärjungarna gick till Galiléen, till det berg som Jesus hade pekat ut. När de såg honom tillbad de honom, men några tvivlade. Och Jesus kom fram och sade till dem: ”All makt i himlen och över jorden är given till mig. Gå därför och gör alla folk till lärjungar och döp dem i Faderns, Sonens och den helige Andes namn. Lär dem att hålla allt som jag befallt er. Och se, jag är med er alla dagar tills tidsålderns fulländande.”
[Matt 28:16-20] Egen översättning från grekiskan
Några tvivlade
Jag känner flera personer som är mycket rationella till sinnet, färgade av 1900-talets tidsanda att endast det som syns – i någon bemärkelse – är. Det handlar inte så mycket om tvivel som behov av kontroll, tror jag. Ett desperat letande efter fullständigt fast mark under fötterna. Och vem vill inte ha det? Men förr eller senare i livet inser vi att denna fasta mark inte finns, eller inte finns där vi trodde att den skulle finnas och inte ser ut som vi tänkt oss. Vi hittar den inte i oss själva. Vi tvingas att lita på något utomvarande – någon annan, den Andre. Tillit är tro. De såg honom allihop men för några var det inte tillräckligt att se. Så är det fortfarande syns det.
All makt
1. Gå ut, 2. gör lärjungar och döp, 3. lär dem. I tolkiens trilogi finns en helt annan trestegsraket som syftar till att vinna alla makt: One Ring to rule them all, One Ring to find them, One Ring to bring them all, and in the darkness bind them
Också lärjungaskapsprocessen är ett 'maktspel'. Det handlar om att föra människor in i Guds rike. Att 1. find them 2. bind them 3. grow them. Guds rike är inte av denna världen. Makten är inte ond. Att tro är tilliten till den Andres godhet och att underordna sig den. Trestegsraketen är den lärjungaskapsprocess som är församlingens uppdrag – i Faderns Sonens och Andens namn.
Guds folk i Guds närvaro
Ett av Guds stora löften är Jesu närvaro hos sina lärjungar. Där han är är rätt plats att vara. Men Hans närvaro kan vi inte ta för given. Vi behöver söka Guds rike, den plats där Jesus är. Det för oss till nattvardsbordet och dopvattnet, till de fattiga och svaga och till jordens yttersta gräns. Och vi kan säga med Mose:
”Om du inte själv går med så låt oss få stanna här. Hur skall man kunna veta att jag och ditt folk har din gunst om inte du går med oss, så att jag och ditt folk utmärks framför alla andra folk på jorden?” [2 Mos 33:15-16]
2 Mos 3:1-15
Rom 11:33-36
Matt 28:16-20
Heliga Trefaldighets dag: Gud – Fader, Son och Ande
De elva lärjungarna gick till Galiléen, till det berg som Jesus hade pekat ut. När de såg honom tillbad de honom, men några tvivlade. Och Jesus kom fram och sade till dem: ”All makt i himlen och över jorden är given till mig. Gå därför och gör alla folk till lärjungar och döp dem i Faderns, Sonens och den helige Andes namn. Lär dem att hålla allt som jag befallt er. Och se, jag är med er alla dagar tills tidsålderns fulländande.”
[Matt 28:16-20] Egen översättning från grekiskan
Några tvivlade
Jag känner flera personer som är mycket rationella till sinnet, färgade av 1900-talets tidsanda att endast det som syns – i någon bemärkelse – är. Det handlar inte så mycket om tvivel som behov av kontroll, tror jag. Ett desperat letande efter fullständigt fast mark under fötterna. Och vem vill inte ha det? Men förr eller senare i livet inser vi att denna fasta mark inte finns, eller inte finns där vi trodde att den skulle finnas och inte ser ut som vi tänkt oss. Vi hittar den inte i oss själva. Vi tvingas att lita på något utomvarande – någon annan, den Andre. Tillit är tro. De såg honom allihop men för några var det inte tillräckligt att se. Så är det fortfarande syns det.
All makt
1. Gå ut, 2. gör lärjungar och döp, 3. lär dem. I tolkiens trilogi finns en helt annan trestegsraket som syftar till att vinna alla makt: One Ring to rule them all, One Ring to find them, One Ring to bring them all, and in the darkness bind them
Också lärjungaskapsprocessen är ett 'maktspel'. Det handlar om att föra människor in i Guds rike. Att 1. find them 2. bind them 3. grow them. Guds rike är inte av denna världen. Makten är inte ond. Att tro är tilliten till den Andres godhet och att underordna sig den. Trestegsraketen är den lärjungaskapsprocess som är församlingens uppdrag – i Faderns Sonens och Andens namn.
Guds folk i Guds närvaro
Ett av Guds stora löften är Jesu närvaro hos sina lärjungar. Där han är är rätt plats att vara. Men Hans närvaro kan vi inte ta för given. Vi behöver söka Guds rike, den plats där Jesus är. Det för oss till nattvardsbordet och dopvattnet, till de fattiga och svaga och till jordens yttersta gräns. Och vi kan säga med Mose:
”Om du inte själv går med så låt oss få stanna här. Hur skall man kunna veta att jag och ditt folk har din gunst om inte du går med oss, så att jag och ditt folk utmärks framför alla andra folk på jorden?” [2 Mos 33:15-16]
Etiketter: kyrkoåret
POSTLINK måndag, maj 28, 2007 0 comments
En son!
Evangelium:
I fredags kväll fick vi en son efter en lång dags hårt arbete (av Lina). Han är helt fantastisk. Har ännu inget permanent namn utan går under beteckningen "lillebror". 2770g 47cm och tre veckor tidig.
Jag är stolt fader och make.
Gud är god! POSTLINK söndag, maj 27, 2007 4 comments
Evangelium:
I fredags kväll fick vi en son efter en lång dags hårt arbete (av Lina). Han är helt fantastisk. Har ännu inget permanent namn utan går under beteckningen "lillebror". 2770g 47cm och tre veckor tidig.
Jag är stolt fader och make.
Gud är god! POSTLINK söndag, maj 27, 2007 4 comments
Den heliga Anden
Joel 2:28-29
Joh 14:15-21
Apg 2:14-21
Pingstdagen: Den heliga Anden
Men Petrus, som stod tillsammans med de elva, lyfte sin stämma och yttrade följande: ”Män från Judeen och alla invånare i Jerusalem, detta ska ni känna till och lyssna därför på mina ord. Det är inte så som ni förmodar att dessa är druckna. Klockan är ju bara nio på morgonen. Utan detta är vad som sagts genom profeten Joel:
Det ska ske i de sista dagarna, förkunnar Gud, att jag ska utgjuta av min ande över allt kött och era söner och döttrar ska profetera. Era ynglingar ska få visioner och era åldringar drömma drömmar. Till och med över mina slavar och tjänare ska jag utgjuta av min ande och de ska profetera. Och jag ska låta underverk synas uppe på himlen och tecken nere på jorden, blod, eld och rök. Solen ska vändas i mörker och månen i blod, innan Herrens dag kommer, den stora och fantastiska. Och det ska ske att alla som kallar på Herrens namn ska bli räddade.”
[Apg 2:14-21] Egen översättning från grekiskan
Att tolka tidens tecken
När märkliga saker sker vill vi försöka förstå. Nu inträffar det konstiga saker i Jerusalem. Och förklaringen är given. De måste vara berusade – som de beter sig. Petrus och de andra måste varit överväldigade av situationen. De hade fått en helt annan karta att leva efter under de tre år som gått. Därför visste de bättre. Detta var den utlovade Anden, hjälparen som mästaren talat om skulle komma ”...om bara några dagar”.
Att aktualisera gamla texter
Joels bok skrevs i en annan tid. Men orden bevarades som Israels skatt. En del av Israels livskarta kallad Skriften. De var flitigt studerade och i långa stycken memorerade för att folket skulle bevara sin identitet och minnas varifrån man kom. Vem som var deras befriare och ledare. Löften sedan gammalt uttalade väntade också på sin uppfyllelse. Petrus, fylld av Anden, känner igen Guds väg i det märkliga som sker.
Att vandra i Andens kraft
Från denna punkt i historien är förutsättningarna annorlunda. Det finns ett tydligt före och efter. Vi lever efter, de levde i skiftet och kände igen det. Läs fortsättningen och du ska se att lärjungarna började göra Jesu gärningar. Helande, befrielse från demoner, uppväckande av döda, liksom förföljelse. Men mest av allt evangeliets förkunnelse med profetisk skärpa och en kraft som inget kan stoppa.
I Andens kraft får vi vandra, av Skriften får vi leva. I den sista tiden.
Joel 2:28-29
Joh 14:15-21
Apg 2:14-21
Pingstdagen: Den heliga Anden
Men Petrus, som stod tillsammans med de elva, lyfte sin stämma och yttrade följande: ”Män från Judeen och alla invånare i Jerusalem, detta ska ni känna till och lyssna därför på mina ord. Det är inte så som ni förmodar att dessa är druckna. Klockan är ju bara nio på morgonen. Utan detta är vad som sagts genom profeten Joel:
Det ska ske i de sista dagarna, förkunnar Gud, att jag ska utgjuta av min ande över allt kött och era söner och döttrar ska profetera. Era ynglingar ska få visioner och era åldringar drömma drömmar. Till och med över mina slavar och tjänare ska jag utgjuta av min ande och de ska profetera. Och jag ska låta underverk synas uppe på himlen och tecken nere på jorden, blod, eld och rök. Solen ska vändas i mörker och månen i blod, innan Herrens dag kommer, den stora och fantastiska. Och det ska ske att alla som kallar på Herrens namn ska bli räddade.”
[Apg 2:14-21] Egen översättning från grekiskan
Att tolka tidens tecken
När märkliga saker sker vill vi försöka förstå. Nu inträffar det konstiga saker i Jerusalem. Och förklaringen är given. De måste vara berusade – som de beter sig. Petrus och de andra måste varit överväldigade av situationen. De hade fått en helt annan karta att leva efter under de tre år som gått. Därför visste de bättre. Detta var den utlovade Anden, hjälparen som mästaren talat om skulle komma ”...om bara några dagar”.
Att aktualisera gamla texter
Joels bok skrevs i en annan tid. Men orden bevarades som Israels skatt. En del av Israels livskarta kallad Skriften. De var flitigt studerade och i långa stycken memorerade för att folket skulle bevara sin identitet och minnas varifrån man kom. Vem som var deras befriare och ledare. Löften sedan gammalt uttalade väntade också på sin uppfyllelse. Petrus, fylld av Anden, känner igen Guds väg i det märkliga som sker.
Att vandra i Andens kraft
Från denna punkt i historien är förutsättningarna annorlunda. Det finns ett tydligt före och efter. Vi lever efter, de levde i skiftet och kände igen det. Läs fortsättningen och du ska se att lärjungarna började göra Jesu gärningar. Helande, befrielse från demoner, uppväckande av döda, liksom förföljelse. Men mest av allt evangeliets förkunnelse med profetisk skärpa och en kraft som inget kan stoppa.
I Andens kraft får vi vandra, av Skriften får vi leva. I den sista tiden.
Etiketter: kyrkoåret
POSTLINK onsdag, maj 23, 2007 0 comments
Resans metafor
Att vandra helt i blindo, utan att veta var och varför är mycket påfrestande. ”Utan vision blir folket tygellöst” (Ords 29:18) eller som det står i den nya översättningen: ”Utan profeter förvildas folket”. Som församling och som människor "förvildas" vi utan perspektiv. Vi behöver bli insatta i den större planen.
Här kan metaforer vara av stort värde. En hjälp att förstå och tolka situationer och händelser i livet. Resan som metafor säger många saker.
jag/vi...
* är på väg mot ett mål och inte framme
* lever i förändring, behöver lämna 'bra' platser för det större målet
* behöver vara uppmärksam på hur vägen går och kontinuerligt stämma av omgivning med karta och kompass
* möter olika typer av faror/hot såväl som skatter längs vägen
* behöver medresenärer
* behöver reflektera över varifrån vi kommer osv.
Att vandra helt i blindo, utan att veta var och varför är mycket påfrestande. ”Utan vision blir folket tygellöst” (Ords 29:18) eller som det står i den nya översättningen: ”Utan profeter förvildas folket”. Som församling och som människor "förvildas" vi utan perspektiv. Vi behöver bli insatta i den större planen.
Här kan metaforer vara av stort värde. En hjälp att förstå och tolka situationer och händelser i livet. Resan som metafor säger många saker.
jag/vi...
* är på väg mot ett mål och inte framme
* lever i förändring, behöver lämna 'bra' platser för det större målet
* behöver vara uppmärksam på hur vägen går och kontinuerligt stämma av omgivning med karta och kompass
* möter olika typer av faror/hot såväl som skatter längs vägen
* behöver medresenärer
* behöver reflektera över varifrån vi kommer osv.
Etiketter: Resans teologi
POSTLINK onsdag, maj 23, 2007 0 comments
Hjälparen kommer
5 Mos 31:6-8
Rom 8:31-39
Joh 16:23-33
Söndagen före pingst: Hjälparen kommer
Den dagen kommer ni inte att fråga mig om någonting. Sannerligen, jag säger er: vad ni ber Fadern om i mitt namn, det skall han ge er. Ännu har ni inte bett om något i mitt namn. Be, och ni skall få, så att er glädje blir fullkomlig.
Detta har jag sagt er i bilder. Det kommer en tid då jag inte längre skall tala i bilder utan med klara ord låter er veta allt om Fadern. Den dagen skall ni be i mitt namn, och jag säger inte att jag skall be till Fadern för er, ty Fadern själv älskar er eftersom ni har älskat mig och trott att jag kommer från Gud. Jag kom från Fadern och trädde in i världen. Jag lämnar världen igen och går till Fadern.”
Lärjungarna sade: ”Nu talar du med klara ord och inte i bilder. Nu vet vi att du vet allt, du behöver inte höra någon fråga dig. Därför tror vi att du kommer från Gud.”
Jesus svarade: ”Nu tror ni. Den stund kommer, den är redan inne, då ni skall skingras, var och en åt sitt håll, och lämna mig ensam. Men jag är inte ensam, eftersom Fadern är med mig. Detta har jag sagt er för att ni skall ha frid i mig. I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen.”
[Joh 16:23-33] Bibel 2000
Jag önskar jag hade ord
En mycket märklig konversation där den ena parten, den som vet hur det ligger till, försöker att säga allt på en gång. Man kan nästan se framför sig hur de andra står på tå för att försöka hänga med. Det är så svårt att förklara med begränsade ord, verkar han säga. Men ni kommer att förstå sedan... När?
- När Jesus uppstår och undervisare dem om riket i 40 dagar?
- När Anden faller över er och 'smörjelsen' undervisare er?
- När jag kommer tillbaka med rikets förklarade fullhet?
Allt de får är ett Sedan!
Förändring
Men först ska de prövas. Deras nya familj, de gamla hade de lämnat, skulle skingras. Han själv skulle föras bort med våld och gemenskapen upplösas. I världen får ni lida. Men världen är inte allt. Den är som en karta som man snart passerar över kanten på och rullar ihop för att gå över på nästa. Jag har besegrat världen. Frid.
Barnaskapets Ande
Min fader är er fader, eftersom ni har älskat mig och trott att jag kommer från Gud. Älskat och trott. Han ger dem ett barnaskap grundat på deras kärlek och tro. Vår kärlek till Jesus och tron på Gud förändrar vår position i sidled. Den ihoprullade kartan är då inte längre relevant för oss. Vi navigerar i nya domäner. Nya himlar och en ny jord.
Rom 8:31-39
Joh 16:23-33
Söndagen före pingst: Hjälparen kommer
Den dagen kommer ni inte att fråga mig om någonting. Sannerligen, jag säger er: vad ni ber Fadern om i mitt namn, det skall han ge er. Ännu har ni inte bett om något i mitt namn. Be, och ni skall få, så att er glädje blir fullkomlig.
Detta har jag sagt er i bilder. Det kommer en tid då jag inte längre skall tala i bilder utan med klara ord låter er veta allt om Fadern. Den dagen skall ni be i mitt namn, och jag säger inte att jag skall be till Fadern för er, ty Fadern själv älskar er eftersom ni har älskat mig och trott att jag kommer från Gud. Jag kom från Fadern och trädde in i världen. Jag lämnar världen igen och går till Fadern.”
Lärjungarna sade: ”Nu talar du med klara ord och inte i bilder. Nu vet vi att du vet allt, du behöver inte höra någon fråga dig. Därför tror vi att du kommer från Gud.”
Jesus svarade: ”Nu tror ni. Den stund kommer, den är redan inne, då ni skall skingras, var och en åt sitt håll, och lämna mig ensam. Men jag är inte ensam, eftersom Fadern är med mig. Detta har jag sagt er för att ni skall ha frid i mig. I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen.”
[Joh 16:23-33] Bibel 2000
Jag önskar jag hade ord
En mycket märklig konversation där den ena parten, den som vet hur det ligger till, försöker att säga allt på en gång. Man kan nästan se framför sig hur de andra står på tå för att försöka hänga med. Det är så svårt att förklara med begränsade ord, verkar han säga. Men ni kommer att förstå sedan... När?
- När Jesus uppstår och undervisare dem om riket i 40 dagar?
- När Anden faller över er och 'smörjelsen' undervisare er?
- När jag kommer tillbaka med rikets förklarade fullhet?
Allt de får är ett Sedan!
Förändring
Men först ska de prövas. Deras nya familj, de gamla hade de lämnat, skulle skingras. Han själv skulle föras bort med våld och gemenskapen upplösas. I världen får ni lida. Men världen är inte allt. Den är som en karta som man snart passerar över kanten på och rullar ihop för att gå över på nästa. Jag har besegrat världen. Frid.
Barnaskapets Ande
Min fader är er fader, eftersom ni har älskat mig och trott att jag kommer från Gud. Älskat och trott. Han ger dem ett barnaskap grundat på deras kärlek och tro. Vår kärlek till Jesus och tron på Gud förändrar vår position i sidled. Den ihoprullade kartan är då inte längre relevant för oss. Vi navigerar i nya domäner. Nya himlar och en ny jord.
Etiketter: kyrkoåret
POSTLINK söndag, maj 20, 2007 0 comments
Bönen
Jer 29:11-14
1 Joh 5:13-15
Luk 11:1-13
Bönsöndagen
En gång hade Jesus stannat på ett ställe för att be. När han slutade sade en av hans lärjungar till honom: ”Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar.” Då sade han till dem: ”När ni ber skall ni säga:
Fader, låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Ge oss var dag vårt bröd för dagen som kommer. Och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåter var och en som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning.”
Han sade till dem: ”Tänk er att någon av er går till en vän mitt i natten och säger: ’Käre vän, låna mig tre bröd. En god vän som är på resa har kommit hem till mig, och jag har ingenting att bjuda på.’ Då kanske han där inne säger: ’Lämna mig i fred. Dörren är redan låst, och jag har barnen hos mig i sängen. Jag kan inte stiga upp och ge dig något.’ Men jag säger er: även om han inte stiger upp och ger honom något för vänskaps skull, så gör han det därför att den andre är så påträngande, och han ger honom allt vad han behöver. Därför säger jag er: Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.
Finns det någon far ibland er som ger sin son en orm när han ber om en fisk eller ger honom en skorpion när han ber om ett ägg? Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber honom?”
[Luk 11:1-13] Bibel 2000
Om Herren dröjer: tre lektioner om bön
Jag växte upp i kalla krigets två sista decennium. Kanske kommer ni ihåg att det i varje telefonkatalog fanns ett par sidor "om kriget kommer" som berättade vad varje person behövde veta och vara förberedd på om Sovjetunionen en dag genomförde sin plan på att expandera västerut. Man behövde veta hur tutorna på taket skulle låta. Man behövde veta var närmaste skyddsrum fanns. Man behövde veta vad man skulle ta med sig. Ficklampa, batteriradio och mat och vatten för några dagar. Men det fanns också information om att en motståndsrörelse skulle byggas upp om landet skulle bli invaderat.
"Vi ger aldrig upp! Varje meddelande att motståndet skall uppges är falskt!
”Om nu ni som är onda...”, säger Jesus. Vi som är kristna lever som en Herrens motståndsrörelse i en värld som är invaderad av ondska. Vår övertygelse är att ondska aldrig kan bemötas med ondska utan bara kan övervinnas med kärlek. Vi vet dessutom att denna "invasion" kommer att få ett slut. Vi väntar på dagen när Herren ska komma tillbaka och upprätta Gudsriket helt och fullt och Gud ska bli allt i alla. Gudsfolket lever alltså i väntan. Vad gör vi av denna väntan? Det är inte en passiv väntan. Vi har en kallelse att sprida kärleksbudskapet. Att agera motståndsrörelse.
"Utan mig kan ni ingenting göra”, säger Jesus. Gudsfolket lever mitt i världen men med rötterna i det himmelska. Som barn till Fadern, I gemenskap med Jesus Kristus och i den Heliga Anden.
Lektion 1: Orden
Det finns tillfällen i livet när allt man trott och tänkt verkar falla i bitar. När personer man litat på sviker. När det inte finns ork att tala ord fritt av hjärtat till Gud. När man inte förstår. Då har man i alla fall orden. De kan bli ett sätt att söka Guds ansikte. Skrivna böner, kanske tidegärden, blir bröd i öknen. Ord att hänga på.
Den bön Herren själv har lärt oss innehåller väldigt mycket.
Fader - Jesus, Guds Son delar sitt sonskap med oss så att vi kan vara Guds barn. Helgat - En bekännelse att Gud är större högre och vackrare än allt i världen Riket - Mer plats åt åt Gud och Guds kärleks väg i världen Bröd - Vad vi behöver Förlåt - Förlåt oss för vi behöver det Och vi vet att vi behöver förlåta andra Prövning - Beskydda oss från livets okontrollerbara
Lektion 2: Bed sök bulta
Jesus berättar en liknelse som handlar om bönens inre väsen. 1. att se sin brist 2. att söka hjälp hos den andre i tro att hjälp finns 3. att vara uthållig även om man det är motigt
> Att praktisera barnets attityd.
Jesus gör barnet till ett föredöme. Här beskrivs inte ett barn, men väl barnets attityd. Enkel förtröstan och uthållig tro. Att lita på en annan. Det kan bara ske i relation. Det finns ingen automatik i bön. Men Jesus ger oss en minnesregel: Bed sök bulta. > Ihärdig tro.
Lektion 3: Gud är god!
Varför skulle vi be till Gud om hjälp om vi inte trodde att han ville hjälpa. Gud kan och vill hjälpa. Faktum är att det kan ske alltmer redan nu i och genom våra egna liv. Inte minst genom att vi ber.
Det finns en fras i texten som kan upplevas svårare för oss att läsa än andra. ”Ni som är onda”. Vad menar Jesus? Menar han att människorna är onda? Att lärjungarna är onda?
I Luk 6 förklarar Jesus att ”En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt onda förråd.”
I Luk 18 säger han att ingen är god utom Gud.
På samma sätt ställer han här människorna som ger sina barn vad de ber om mot Gud som ger helig Ande. Jag tror att Guds Son kommer till en värld som bär spår av ondska ända in i hjärtat på varje människa. Hur vi än försöker att bli goda människor så är ändå våra hjärtan och våra motiv så ofta blandade. Så inte med Gud. Därför är bönen så mycket mer nödvändig. Dels för att man blir som den man umgås med, som man brukar säga. Han ger av sig själv, Helig Ande. Och dels för att vår bön väcker Guds handlande.
En del personer brukar vi kalla bedjare, gärna äldre damer i kyrkan. För vi vet att dom ber mycket. Kanske känner du dig inte som en bedjare. Det gör jag oftast inte heller. Men det hindrar inte att vi gemensamt som Guds folk kan vara ett bedjande folk. Jag tror att det handlar om att vi börjar värdera på ett annat sätt. Att varje liten bön är en legobit som behövs för att Gudsriket ska ske. Det som gör legobiten större är inte de många timmarna eller våra bönetekniker utan att vi kommer med barnets attityd. Barnets enkla och ihärdiga tro att Gud, vår far är en god Gud som vill ge oss det vi ber om.
Om Herren dröjer
I telefonkatalogen stod det saker som var viktiga under rubriken "Om kriget kommer". I den tid vi lever i kan vi ibland överväldigas av allt lidande omkring oss. Alla bilder och berättelser av trasighet som väller mot oss. Det handlar inte om kriget kommer. Kriget är redan här på olika plan i vår värld. När vi ser detta kan vi önska att Herren kom nu direkt och upprättade fridsriket. Jesu undervisning om bön trycks inte i telefonkatalogen, men gjorde den det så tror jag att rubriken istället skulle vara "Om Herren dröjer".
Så om Herren dröjer så vet vi att vi har en uppgift som hans bedjande folk. Vi behöver mer av Guds rike. I våra egna liv och i vår omvärld. Och det är vår uppgift att be om detta.
1 Joh 5:13-15
Luk 11:1-13
Bönsöndagen
En gång hade Jesus stannat på ett ställe för att be. När han slutade sade en av hans lärjungar till honom: ”Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar.” Då sade han till dem: ”När ni ber skall ni säga:
Fader, låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Ge oss var dag vårt bröd för dagen som kommer. Och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåter var och en som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning.”
Han sade till dem: ”Tänk er att någon av er går till en vän mitt i natten och säger: ’Käre vän, låna mig tre bröd. En god vän som är på resa har kommit hem till mig, och jag har ingenting att bjuda på.’ Då kanske han där inne säger: ’Lämna mig i fred. Dörren är redan låst, och jag har barnen hos mig i sängen. Jag kan inte stiga upp och ge dig något.’ Men jag säger er: även om han inte stiger upp och ger honom något för vänskaps skull, så gör han det därför att den andre är så påträngande, och han ger honom allt vad han behöver. Därför säger jag er: Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.
Finns det någon far ibland er som ger sin son en orm när han ber om en fisk eller ger honom en skorpion när han ber om ett ägg? Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber honom?”
[Luk 11:1-13] Bibel 2000
Om Herren dröjer: tre lektioner om bön
Jag växte upp i kalla krigets två sista decennium. Kanske kommer ni ihåg att det i varje telefonkatalog fanns ett par sidor "om kriget kommer" som berättade vad varje person behövde veta och vara förberedd på om Sovjetunionen en dag genomförde sin plan på att expandera västerut. Man behövde veta hur tutorna på taket skulle låta. Man behövde veta var närmaste skyddsrum fanns. Man behövde veta vad man skulle ta med sig. Ficklampa, batteriradio och mat och vatten för några dagar. Men det fanns också information om att en motståndsrörelse skulle byggas upp om landet skulle bli invaderat.
"Vi ger aldrig upp! Varje meddelande att motståndet skall uppges är falskt!
”Om nu ni som är onda...”, säger Jesus. Vi som är kristna lever som en Herrens motståndsrörelse i en värld som är invaderad av ondska. Vår övertygelse är att ondska aldrig kan bemötas med ondska utan bara kan övervinnas med kärlek. Vi vet dessutom att denna "invasion" kommer att få ett slut. Vi väntar på dagen när Herren ska komma tillbaka och upprätta Gudsriket helt och fullt och Gud ska bli allt i alla. Gudsfolket lever alltså i väntan. Vad gör vi av denna väntan? Det är inte en passiv väntan. Vi har en kallelse att sprida kärleksbudskapet. Att agera motståndsrörelse.
"Utan mig kan ni ingenting göra”, säger Jesus. Gudsfolket lever mitt i världen men med rötterna i det himmelska. Som barn till Fadern, I gemenskap med Jesus Kristus och i den Heliga Anden.
Lektion 1: Orden
Det finns tillfällen i livet när allt man trott och tänkt verkar falla i bitar. När personer man litat på sviker. När det inte finns ork att tala ord fritt av hjärtat till Gud. När man inte förstår. Då har man i alla fall orden. De kan bli ett sätt att söka Guds ansikte. Skrivna böner, kanske tidegärden, blir bröd i öknen. Ord att hänga på.
Den bön Herren själv har lärt oss innehåller väldigt mycket.
Fader - Jesus, Guds Son delar sitt sonskap med oss så att vi kan vara Guds barn. Helgat - En bekännelse att Gud är större högre och vackrare än allt i världen Riket - Mer plats åt åt Gud och Guds kärleks väg i världen Bröd - Vad vi behöver Förlåt - Förlåt oss för vi behöver det Och vi vet att vi behöver förlåta andra Prövning - Beskydda oss från livets okontrollerbara
Lektion 2: Bed sök bulta
Jesus berättar en liknelse som handlar om bönens inre väsen. 1. att se sin brist 2. att söka hjälp hos den andre i tro att hjälp finns 3. att vara uthållig även om man det är motigt
> Att praktisera barnets attityd.
Jesus gör barnet till ett föredöme. Här beskrivs inte ett barn, men väl barnets attityd. Enkel förtröstan och uthållig tro. Att lita på en annan. Det kan bara ske i relation. Det finns ingen automatik i bön. Men Jesus ger oss en minnesregel: Bed sök bulta. > Ihärdig tro.
Lektion 3: Gud är god!
Varför skulle vi be till Gud om hjälp om vi inte trodde att han ville hjälpa. Gud kan och vill hjälpa. Faktum är att det kan ske alltmer redan nu i och genom våra egna liv. Inte minst genom att vi ber.
Det finns en fras i texten som kan upplevas svårare för oss att läsa än andra. ”Ni som är onda”. Vad menar Jesus? Menar han att människorna är onda? Att lärjungarna är onda?
I Luk 6 förklarar Jesus att ”En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt onda förråd.”
I Luk 18 säger han att ingen är god utom Gud.
På samma sätt ställer han här människorna som ger sina barn vad de ber om mot Gud som ger helig Ande. Jag tror att Guds Son kommer till en värld som bär spår av ondska ända in i hjärtat på varje människa. Hur vi än försöker att bli goda människor så är ändå våra hjärtan och våra motiv så ofta blandade. Så inte med Gud. Därför är bönen så mycket mer nödvändig. Dels för att man blir som den man umgås med, som man brukar säga. Han ger av sig själv, Helig Ande. Och dels för att vår bön väcker Guds handlande.
En del personer brukar vi kalla bedjare, gärna äldre damer i kyrkan. För vi vet att dom ber mycket. Kanske känner du dig inte som en bedjare. Det gör jag oftast inte heller. Men det hindrar inte att vi gemensamt som Guds folk kan vara ett bedjande folk. Jag tror att det handlar om att vi börjar värdera på ett annat sätt. Att varje liten bön är en legobit som behövs för att Gudsriket ska ske. Det som gör legobiten större är inte de många timmarna eller våra bönetekniker utan att vi kommer med barnets attityd. Barnets enkla och ihärdiga tro att Gud, vår far är en god Gud som vill ge oss det vi ber om.
Om Herren dröjer
I telefonkatalogen stod det saker som var viktiga under rubriken "Om kriget kommer". I den tid vi lever i kan vi ibland överväldigas av allt lidande omkring oss. Alla bilder och berättelser av trasighet som väller mot oss. Det handlar inte om kriget kommer. Kriget är redan här på olika plan i vår värld. När vi ser detta kan vi önska att Herren kom nu direkt och upprättade fridsriket. Jesu undervisning om bön trycks inte i telefonkatalogen, men gjorde den det så tror jag att rubriken istället skulle vara "Om Herren dröjer".
Så om Herren dröjer så vet vi att vi har en uppgift som hans bedjande folk. Vi behöver mer av Guds rike. I våra egna liv och i vår omvärld. Och det är vår uppgift att be om detta.
Etiketter: kyrkoåret
POSTLINK lördag, maj 12, 2007 0 comments
Sala sambila*
I kväll fick jag beskedet från Sala Missionsförsamlings ordförande att de beslutat att kalla mig som pastor för året som kommer.
* Sala sambila = Bed & Arbeta (som man säger det i Kongo), vilket jag räknar med att det blir mycket av under detta år! Arbete och bön alltså.
I kväll fick jag beskedet från Sala Missionsförsamlings ordförande att de beslutat att kalla mig som pastor för året som kommer.
* Sala sambila = Bed & Arbeta (som man säger det i Kongo), vilket jag räknar med att det blir mycket av under detta år! Arbete och bön alltså.
Etiketter: Resan
POSTLINK söndag, maj 06, 2007 7 comments
Att växa i tro
Hos 14:5-9
1 Joh 3:18-24
Joh 15:10-17
5:e söndagen i påsktiden: Att växa i tro
Om ni håller mina bud förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min faders bud och förblir i hans kärlek. Detta har jag sagt er för att min glädje ska vara i er och er glädje ska bli fullständig.
Detta är mitt bud, att ni ska älska varandra såsom jag har älskat er. Ingen har större kärlek än så – att han ger sitt liv för sina vänner. Ni är mina vänner om ni gör vad jag befaller er. Jag kallar er inte längre slavar eftersom en slav inte vet vad hans herre gör. Men jag kallar er vänner eftersom jag låtit er veta allt vad jag hört av min fader. Ni har inte utvalt mig utan jag har utvalt er. Och jag har satt er att gå ut och bära frukt. Frukt som består, för att ni ska få det som ni ber min fader om i mitt namn. Detta befaller jag er, att ni ska älska varandra.
[Joh 15:10-17] Egen översättning från grekiskan
Vännernas gemenskap
Jesu vän är den som älskar hans vänner. Kärleken bygger Kristi gemenskap. Slav är den som saknar kärleken. Som kommer till gemenskapen av andra motiv.
Därför är det avgörande vad vi har för bild av gemenskapen. Är gemenskapen ett företag, ett nöjesfält, en välgörenhetsorganisation, en plattform för påverkan på samhället? Då förblir vi främlingar för Fadern och Sonen.
Men kommer vi för att underordna oss varandra i kärlek kommer vi upptäcka att Guds Ande bor ibland oss i gemenskapen. Jesus kommer nära och Hans fader blir vår fader.
När vi finner vår identitet i fader, Son och Ande i gemenskap med andra finner vi också vårt uppdrag. Uppdraget att gå ut och bära frukt. Frukt är en växande gemenskap, en djupare gemenskap, en vackrare gemenskap och en gladare gemenskap. För där gemenskapen lever i kärlek vaknar den djupa och sanna glädjen.
Hos 14:5-91 Joh 3:18-24
Joh 15:10-17
5:e söndagen i påsktiden: Att växa i tro
Om ni håller mina bud förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min faders bud och förblir i hans kärlek. Detta har jag sagt er för att min glädje ska vara i er och er glädje ska bli fullständig.
Detta är mitt bud, att ni ska älska varandra såsom jag har älskat er. Ingen har större kärlek än så – att han ger sitt liv för sina vänner. Ni är mina vänner om ni gör vad jag befaller er. Jag kallar er inte längre slavar eftersom en slav inte vet vad hans herre gör. Men jag kallar er vänner eftersom jag låtit er veta allt vad jag hört av min fader. Ni har inte utvalt mig utan jag har utvalt er. Och jag har satt er att gå ut och bära frukt. Frukt som består, för att ni ska få det som ni ber min fader om i mitt namn. Detta befaller jag er, att ni ska älska varandra.
[Joh 15:10-17] Egen översättning från grekiskan
Vännernas gemenskap
Jesu vän är den som älskar hans vänner. Kärleken bygger Kristi gemenskap. Slav är den som saknar kärleken. Som kommer till gemenskapen av andra motiv.
Därför är det avgörande vad vi har för bild av gemenskapen. Är gemenskapen ett företag, ett nöjesfält, en välgörenhetsorganisation, en plattform för påverkan på samhället? Då förblir vi främlingar för Fadern och Sonen.
Men kommer vi för att underordna oss varandra i kärlek kommer vi upptäcka att Guds Ande bor ibland oss i gemenskapen. Jesus kommer nära och Hans fader blir vår fader.
När vi finner vår identitet i fader, Son och Ande i gemenskap med andra finner vi också vårt uppdrag. Uppdraget att gå ut och bära frukt. Frukt är en växande gemenskap, en djupare gemenskap, en vackrare gemenskap och en gladare gemenskap. För där gemenskapen lever i kärlek vaknar den djupa och sanna glädjen.
Etiketter: kyrkoåret
POSTLINK lördag, maj 05, 2007 0 comments