Guds mäktiga verk
Mika 5:2-4 Rom 4:18-21Luk 1:26-38Jungfru Marie bebådelsedag: Guds mäktiga verkI den sjätte månaden sändes ängeln Gabriel från Gud till en Galileisk stad som heter Nasaret till en ung kvinna som var förlovade med en man som hette Josef, av Davids hus. Kvinnans namn var Mariam. När han kom till henne sade han: ”Gläd dig, du som fått nåd! Herren är med dig.” Orden oroade henne och hon undrade vad en sådan hälsning kunde betyda.
Ängeln sade till henne: ”Var inte rädd, Mariam. Du har funnit nåd inför Gud. Se, du ska bli havande och föda en son. Du ska kalla honom Jesus. Han ska bli stor och ska kallas den högstes son. Och Herren Gud ska ge åt honom hans fader Davids tron och han ska regera över Jakobs hus för evigt. Hans rike ska inte ha någon ände.” Mariam sade till ängeln: ”Hur ska detta gå till, när jag inte har en man?” Ängeln svarade henne: ”Helig Ande ska komma över dig och den högstes kraft överskugga dig. Därför ska barnet vara heligt och kallas Guds Son. Och hör här, Elisabet, din släkting, har också blivit havande med en son, på hennes ålders höst. Hon, som kallas ofruktsam, är i sjätte månaden. För inget som Gud har sagt är omöjligt.” Mariam sade: ”Här är jag, Herrens tjänarinna. Ske med mig som du har sagt.” Då lämnade ängeln henne.[Luk 1:26-38] Egen översättning från grekiskan
Oroad använd välsignadMariam oroas av ängelns ord. Ändå har Gabriel ännu inte framfört sitt egentliga ärende. Bara hälsningen låter henne förstå att hennes livs drömmar är lagda åt sidan. För att Gud vill det. Vad vill Gud egentligen? Rädslan för det oväntade får magen att knyta sig.
Han tröstar henne. Var inte rädd för det okända, för Gud är med dig. Varför just hon? Hur väljer Gud ut människor för sina särskilda uppgifter? Hon var kvinna, ogift, oskuld. Men något ytterligare krävs väl? Vi förstår av fortsättningen att hon vill bli använd av Gud om han så önskar. Attityd av villighet att gå utan att veta var. Hon spelar på samma nivå som Abraham, som lämnade Ur utan att veta var målet låg. Ett pris fick hon säkerligen betala. De som 'visste' att Josef varit framme (de finns ännu) och suckade och rynkade på ögonbrynen över tanken att 'Gud utvalt henne'.
Välsignelse ligger i att inget som Gud sagt är omöjligt. Mellan Guds kallelse och det möjliga spirar tron ur intet. Tron på det omöjliga, om Gud säger det, är tillit på löftet om Hans välsignelse.
Mariam är en trons ledarinna. När Gud kallar och jag går, så går jag i hennes spår.
Etiketter: kyrkoåret