Sankt Björns resa


The sinner in me
En av de viktigaste saker jag lärt mig under de år jag studerat teologi är följande:

Man is totally depraved!

Orden kommer från mannen som lärt mig grekiska, Thomas Kazen. Under en kurs i romarbrevet berättade Thomas hur en av hans gamla, mer koncervativa, lärare gång på gång vrålat dessa ord, som något slags teologiskt statement. Tänk dig en högröd, boktokakademisk, mellanbrun, genomsnittsengelsk teolog klämma fram dessa ord ur sitt svåraste väsen! Man önskar att man varit med. Det var tydligen viktigt.

Nu var väl Thomas tanke att vi inte skulle minnas just detta från kursen – han delade nog inte professorns uppfattning om människans status och möjligheter kan jag tänka. Möjligen hellre Paulus ord:

"Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag."

Men frågan är ändå vad man ska tro om människan i denna värld. En färsk bild av världen, en topp tio lista ur DNs RSS feed det senaste dygnet:

[ Dödsförbannelse mot Jerusalems prideparad | Flicka anhållen för mordförsök | Självmordsbombare angrep militär i Gaza | Flickgäng gick bärsärkagång | Sexskandaler kantar valspurten | Misstänkt bomb i Hagsätra | Vapenlotteri i Bosnien |Skottlossning i Surte | Terrormisstänkta gripna i Nederländerna | Steroider kopplas till vapenbrott ]

Jag är optimist rent generellt skulle jag tro, men vad det gäller människans möjlighet att skärpa sig, bli god, skapa en fredlig värld, tänka mer på andra än sig själva, visa barmhärtighet, rättrådighet, ärlighet oavsett pris... så är jag inte optimistisk. Människan, lämnad åt sig själv, är totally depraved. Kvar står hon med ett uppgivet hopp:

If I could just hide
The sinner inside
And keep him denied
How sweet life would be
If I could be free
From the sinner in me


[från 'the sinner in me' M.L. Gore ©2005]
Kommentarer:
Nej Björn, hoppet är inte borta. Vi MÅSTE hoppas på att vi kan göra den här världen bättre. Vi måste våga se att det faktiskt finns människor som faktiskt vågar försöka, och gör en massa bra. Personligen tror jag att genom att följa i Jesus spår, kan det lyckas. Men visst är det lätt att bli uppgiven....

Förresten var jag på en föreläsning på New York Public library igår om Munk. Tänka sig va.
 
J.

Tro inte att jag är uppgiven.
Det är först när mörkret är mörkt som jag
tillsammans med de yrvakna fåglarna
kan ana
morgonen randas

Evangelium är att säga:
Det är mörkt!
och
Hör du fåglarna?

Nej, jag är inte uppgiven, jag är saligt yrvaken.
 
Skicka en kommentar



<< Home

"Sankt Björns resa går över den existensmättade teologins högsta höjder och på de banalaste anekdoternas smalaste stigar. Resans början är kallelsen och dess mål är de heligas tjänst. Följ gärna med ett stycke. Glöm för all del inte att Vägen är målet."
OM MIG
Sankt Björn är en lyckligen gift trebarnsfar med ambitionen att leva och dö till Guds ära och glädja sig i Honom för evigt

St. Björns kyrkoårsvandring
El Salvador
Polykarpus

VÄNNER
Patrik
Jenny
Erik
Sköna lördag
Ingemar
Annika

VÄRLDAR
THS
Johannelund
Pilgrim
eTHS

"Om vi har andligt liv, låt oss då följa en andlig väg"
- Aposteln Paulus

ARKIV
november 2006 / december 2006 / januari 2007 / februari 2007 / mars 2007 / april 2007 / maj 2007 / juni 2007 / juli 2007 / augusti 2007 / november 2007 / januari 2008 / februari 2008 / mars 2008 / april 2008 / augusti 2008 / september 2008 / oktober 2008 / november 2008 / december 2008 / februari 2009 / mars 2009 / april 2009 /