Bönehus eller gravkammare
Jag är barnsligt förtjust i stora fina kyrkor. Domkyrkor inte minst. Eftersom jag bor i Uppsala så känner jag en viss stolthet över vår katedral här. Jag har vid ett par tillfällen haft möjlighet att gå på äventyr med mina barn i staden. Gå på café, titta på fina hus och naturligtvis domkyrkan. Jona (snart 3,5 år) var mycket fascinerad över den enorma takhöjden. Efteråt fick jag dock förklara att det inte var riktiga människor som låg ovanpå Gustav Wasas kista längst fram i kyrkan. Bara skulpturer.

Ett problem med Uppsalas domkyrka är att den är just mycket av en gravkammare. Runt om längs kyrkans väggar finns ett antal kor, men det är inte många som bevarats för det ändamål de var avsedda för, nämligen bön. Många av dessa kor har istället blivit gravrum för personer som Stureätten, Gustav Wasa och Emanuel Swedenborg. Det hela blir lite absurt. Bönen och tillbedjan till Gud ersätts av ett monument till en människas ära. Hur ärbara dessa människor än må vara (och frågar du mig så står de inte särskilt högt i kurs) så är det snudd på avguderi. Gudstjänsten fortgår alltjämt i denna mycket vackra byggnad med sina två röda torn.
En annan fantastisk katedral är Linköpings domkyrka. Här finns inga kor-gravar. Ljuset faller in i byggnaden på ett mycket speciellt sätt. Det vita taket gör att det så karaktäristiska katedraldunklet här istället blir till ett skönt vårljus. Gör ett besök nästa gång du är på väg förbi Linköping. Den går inte att missa. Kyrkans gråa enkeltorn med grönt tak syns på mils avstånd.

Jag har länge tänk på kyrkor mer som muséer än böneplatser. Jag skulle dock önska att jag varje gång jag såg ett kyrktorn eller hörde klockor ringa vände mitt hjärta till Herren i bön. Signaler som pekar på Jesus. Gud talar genom byggnader uppförda av människor:
"Kom till mig alla ni som är tyngda av bördor"