lugnet efter stormen?
Veckan som gått har inte varit en dussinvecka direkt. Den har präglats av uppsatsarbete.
Först det grundliga studiet och oppositionen av Ingrid Renhorns uppsats Människosonen och makten i tisdags. Jag visste inte att det var så krävande att opponera. 4 dagars granskande toppades med en timmes urladdning där min uppgift var att vara konstruktiv. Men, som Ingrid sa (innan jul, dock): "Kan du vara annat än snäll, Björn?" Jag lämnar det som en öppen fråga. :)
Sedan fredagens framläggning av min egen uppsats. Natten innan tillbringade jag i sovsäck ho Cajo, i hans omöblerade lägenhet. Jag hade sovit hårt och gott om det inte varit för kylan och rethostan... och uppsatsframläggningen.
Min kära svärmor hade, trots min avrådan (framläggningar är inte den yppersta formen av entertainment) rest till Stockholm för att vara med under denna, min högtidsstund. Eftersom hon hjälpt mig med korrläsning var hon insatt. Hela proceduren avlöpte utan några större överaskningar från opponentens sida. Patrik hade förberett sig mycket väl och gav ett välbehövligt kritiskt öga på mitt arbete. Jag kunde dock försvara det mesta, tyckte jag.
När detta väl var över och det högsta betyget examinerats (YES!) så var det direkt iväg till bussen söderut. Jönköping ligger vackert vid Vätterns södra strand. Jag fick låna Joelssons hus för övernattning. Det kändes oerhört privilegierat att få kliva in till en bäddad säng och ett välfyllt kylskåp. Vilka vänner man har!
Föreläsningar om Waldenström och Ekman tog lördagen i anspråk. Man förundras över likheter mellan oss och dem. Även om de var 150 år innan oss. I natt har jag sovit 11 välbehövliga timmar hos Svärföräldrarna i Norrköping. Förmiddagen har jag gjort inget förutom att se Anna-Carin Olofsson vinna masstarten. Om ett par timmar ska jag träffa en distriksföreståndare i Missionskyrkan. Ett samtal som jag ser fram emot.
Sist men inte minst hoppas jag att jag kommer hem ikväll, den tilltagande stormen till trots!
Etiketter: Resan