Milsten
Idag meddelades jag högtidligen vara antagen som pastorskandidat av Svenska Missionskyrkan. Detta är en milsten på resan mellan Guds kallelse och tjänst. Ingen kan ju själv utropa sig till herde i Guds församling. Gud kallar, men kyrkan igenkänner och bejakar denna Guds kallelse.
Jag har en lång historia med Missionskyrkan. Redan som 15-åring cyklade jag omkring i kyrksalen i Immanuelskyrkan i Norrköping. Det var en härlig känsla. Får se när det blir tillfälle nästa gång. ;)
Kan man lära sig att älska en kyrka som inte är perfekt?
Kan man utöva inflytande i en kyrka med 60000 medlemmar?
Vem vet, det kanske jag redan gör?
Etiketter: Resan