Vägen: Att se sin egen fattigdom Det finns ingen väg till Guds närvaro som går runt mötet med den egna fattigdomen i anden. Först när vi ser den egna ofullkomligheten, bristen och synden och bekänner den kan vi försonas med Gud. Så många fastnar här. Försöker förklara bort sin synd som en legitim livsstil. Försöker motivera en kyrklig organisation som inte stödjer Andens liv.

Så gör vi, och kommer därför inte vidare på vägen. Ordet öppnar sig inte. Jesus blir inte levande. I vår brist tror vi att allt är som det ska och bygger teologier för att förklara en tro på Kristus utan Kristi Ande.

Kanske låter det för mörkt och för svartmålande pessimistiskt. Men utan insikt om synd, ingen syndernas förlåtelse. Utan fattigdom, inget evangelium. Jesus är detta evangelium och han ger oss det. Salighet finns egentligen bara för den som skådat sig själv i detta mörker. De vet att inget pris är för högt för de vet vad som väntar längre fram.

Saliga de som är fattiga i anden,
dem tillhör himmelriket.
Saliga de som sörjer,
de skall bli tröstade.
Saliga de ödmjuka,
de skall ärva landet.
Saliga de som hungrar och törstar efter rättfärdigheten,
de skall bli mättade.
Saliga de barmhärtiga,
de skall möta barmhärtighet.
Saliga de renhjärtade,
de skall se Gud.
Saliga de som håller fred,
de skall kallas Guds söner.
Saliga de som förföljs för rättfärdighetens skull,
dem tillhör himmelriket.

Etiketter: Resan

POSTLINK söndag, mars 11, 2007