St. Björn hedrar Povel Ramel

En stor estradör har lämnat den jordiska scenen. Jag minns hur töntig jag tyckte han var, som liten när jag lekte med bilar i min dagmammas kök. Radion stod ofta på och Påvel återkom med mellanrum nästa lika jämna som dagens eko. Men han har vuxit i mina ögon sedan dess. Han var en driven ordvitsare. Putslustig ord och ton-kulspruta med händer som levde sitt eget liv på pianot.

Idag tar vi av våra hattar, blottar våra egna flintar (om vi har några) och hedrar Påvel Ramel. POSTLINK onsdag, juni 06, 2007