Ett nådens år
Sakarja 9:9-10
Upp 3:20-22
Matt 21:1-9
1:a söndagen i advent: Ett nådens år
Ropa ut din glädje, dotter Sion,
jubla, dotter Jerusalem!
Se, din konung kommer till dig.
Rättfärdig är han, seger är honom given.
I ringhet kommer han, ridande på en åsna,
på en ung åsnehingst.
Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim,
alla hästar i Jerusalem.
Krigets vapen skall förintas.
Han skall förkunna fred för folken,
och hans välde skall nå från hav till hav,
från floden till världens ände.
[Sak 9:9-10]
Att lyfta in dessa ord i en gudstjänstsituation är lite som att anlända i stridsvagn till Oscarsgalan. Orden är så främmande att vi inte kan hantera dem. Vi tänker på annat och nickar leende. Vi lyssnar uppmärksamt efter ett hemligt kodat budskap. Vi gör en sång av texten och sjunger till en käck melodi. Vi är kort och gott imuna mot Sakarja.
Låt oss släppa in Sakarja och lyssna på vad han har att säga:
En mycket speciell dag har kommit för Guds folk. Kungen kommer inridande i staden. Väntan är över och Herrens dag är här. Han har utkämpat striden och vunnit. Hoppet var ute, lågan flämtade, men flammade upp när allt var mörkt. Nu kommer han till sitt folk, till sin stad. Guds stad.
Det som gör allt så annorlunda i scenen är att han inte rider in på en stor vacker häst utan på en ungåsna. Har till och med hans häst blivit dödad i striden? Hans längtan brinner i hjärtat att få möta folket och förkunna glädjebudet. Han vet hur de är nära att försmäkta under hopplöshetens börda. Att leta efter ett värdigt riddjur i det läget skulle andra kungar gjort. Vem vill rida in på en åsna? Men cermonin kommer i andra hand, folket i första för vår kung.
Fred, rättfärdighet och glädje är hans budskap. Han är ingen krigarkung även om han vunnit den stora segern. Han är en fredskung. Inte heller regerar han på andra folks bekostnad. Även förlorarna ska få glädjas åt hans välde. Freden tillhör alla. Kriget är över.
Den mytomspunna staden får möta sin sanna legendariska segrare. Ett minne så starkt att det format två tusen års kyrka.
Kanske flämtar lågan i en mörk värld. Men Gud är garanten för segerns dag. Guds rike med fred, rättfärdighet och glädje för alla folk.
När Jesus rider in i Jerusalem rister historien till. Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade: ”Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!”
Upp 3:20-22
Matt 21:1-9
1:a söndagen i advent: Ett nådens år
Ropa ut din glädje, dotter Sion,
jubla, dotter Jerusalem!
Se, din konung kommer till dig.
Rättfärdig är han, seger är honom given.
I ringhet kommer han, ridande på en åsna,
på en ung åsnehingst.
Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim,
alla hästar i Jerusalem.
Krigets vapen skall förintas.
Han skall förkunna fred för folken,
och hans välde skall nå från hav till hav,
från floden till världens ände.
[Sak 9:9-10]
Att lyfta in dessa ord i en gudstjänstsituation är lite som att anlända i stridsvagn till Oscarsgalan. Orden är så främmande att vi inte kan hantera dem. Vi tänker på annat och nickar leende. Vi lyssnar uppmärksamt efter ett hemligt kodat budskap. Vi gör en sång av texten och sjunger till en käck melodi. Vi är kort och gott imuna mot Sakarja.
Låt oss släppa in Sakarja och lyssna på vad han har att säga:
En mycket speciell dag har kommit för Guds folk. Kungen kommer inridande i staden. Väntan är över och Herrens dag är här. Han har utkämpat striden och vunnit. Hoppet var ute, lågan flämtade, men flammade upp när allt var mörkt. Nu kommer han till sitt folk, till sin stad. Guds stad.
Det som gör allt så annorlunda i scenen är att han inte rider in på en stor vacker häst utan på en ungåsna. Har till och med hans häst blivit dödad i striden? Hans längtan brinner i hjärtat att få möta folket och förkunna glädjebudet. Han vet hur de är nära att försmäkta under hopplöshetens börda. Att leta efter ett värdigt riddjur i det läget skulle andra kungar gjort. Vem vill rida in på en åsna? Men cermonin kommer i andra hand, folket i första för vår kung.
Fred, rättfärdighet och glädje är hans budskap. Han är ingen krigarkung även om han vunnit den stora segern. Han är en fredskung. Inte heller regerar han på andra folks bekostnad. Även förlorarna ska få glädjas åt hans välde. Freden tillhör alla. Kriget är över.
Den mytomspunna staden får möta sin sanna legendariska segrare. Ett minne så starkt att det format två tusen års kyrka.
Kanske flämtar lågan i en mörk värld. Men Gud är garanten för segerns dag. Guds rike med fred, rättfärdighet och glädje för alla folk.
När Jesus rider in i Jerusalem rister historien till. Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade: ”Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!”
Etiketter: kyrkoåret
POSTLINK torsdag, november 30, 2006