Jesus skapar tro
Jesaja 45:22-24Gal 2:16-21Joh 4:27-423:e söndagen efter trettondedagen: Jesus skapar tro Just då kom hans lärjungar. De förundrades över att han talade med en kvinna. Men ingen frågade: “Vad vill du henne?” eller “Vad talar du med henne om?” Då lämnade kvinnan sitt vattenkrus och gick bort till byn och sa till människorna: “Kom och se en man som sagt mig allt jag gjort! Kan han vara Messias?”De gick från staden och var på väg till honom.
Samtidigt som detta hände sa lärjungarna, till Jesus: “Ät Rabbi!”Men han sa till dem: “Jag har mat att äta som ni inte känner till.” Då sa lärjungarna till varandra: “Har någon burit hit mat till honom?” Jesus sa till dem:“Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig, och fullborda hans verk. Säger ni inte: ‘4 månader och sedan är det skördetid’? Men jag säger er: Lyft era ögon och se att fälten är vita till skörd. Skördearbetaren får lön och samlar frukt till evigt liv. Ordet är sant som säger att en är han som sår och en annan han som skördar. Jag har sänt er att skörda där ni inte arbetat. Det är det andra som gjort och ni delar deras möda.
Det kom många samaritaner från staden som kommit till tro genom kvinnans ord när hon vittnat: “Han sade mig allt som jag gjort.” När så samaritanerna kom till honom bad de att han skulle stanna hos dem. Han stannade två dagar och många trodde genom hans ord. Men de sade till kvinnan: “Vi tror inte längre för orden du talat, för vi har själva hört och vet att detta är sannerligen världens frälsare.”
[Joh 4:27-42] Egen översättning från grekiskan.
När hon talat med honom en stund förstod hon att hon hade haft helt fel. Han såg ut som en helt vanlig man. Medellång, mörkt hår och skägg. Kläderna vittnade om att han var galilé, men annars var det inget som skilde honom från mängden. Hon hade ju erfarenhet av ett antal män och förebrådde sig själv för att hon inte märkt något speciellt med den här mannen.
Men orden avslöjade honom. Orden var som glöd, inte vanliga gråa, livlösa ord. De berörde henne ända in i hennes själs grund. Och han visste, det ingen människa kan veta. Den slöja som dolde honom föll som ett tygstycke från en fönsterglugg. Ljuset släpptes in. Orden om avslöjade henne blev orden som avslöjade honom. Messias? Ja, Messias!
De hade hört ryktet när det spred sig, som det brukar göra, längs stadens gator och torg. Märkligt var det, att hon som brukade hålla sig undan, nu talade på detta sätt. Orsak nog att undersöka vem det var som drack ur byns brunn. Knappast någon Messias?
Under tiden får också lärjungarna vara med om ett avslöjande. Kanske hade de inte förstått uppdraget överhuvud taget. Hade de ens förstått vem Jesus var? Hade de förstått att Jesus är det ord som ger världen liv. Hans ord avslöjade dem. Här stod de mitt i skörden och också de var skördearbetare. Han som var sänd med sanningens och livets Ord öppnade deras beslöjade ögon.
De ur staden utkallade tillbringade två dagar med Jesus. Det som förut var en tveksam undran fick skelett, muskler och hud. De skådade Messias. Kvinnan kallade ut dem, som den verkliga lärjungen, medan de 12 hämtade bröd för magen. Hennes vittnesbörd väckte dem men Jesus förvandlade dem: “Vi har själva hört och vet att detta är sannerligen världens frälsare.” Förut trodde de – nu vet de. Själva avslöjade och med en avslöjad frälsare inför sina ögon.
Jesus är inte vem som helst. Alla ser inte det. Men vi som är avslöjade bär ett vittnesbörd om det eviga livet, till världens frälsning. Fälten har vitnat till skörd.
Etiketter: kyrkoåret