Uppenbarelsens ljus Malaki 3:1-4
1 Tim 6:13-16
Luk 2:22-40

Kyndelsmässodagen: Uppenbarelsens ljus
Och när deras reningsdag enligt Mose lag kom tog de honom med sig till Jerusalem för att bära fram honom till Herren. Som det står skrivet i Herrens lag, att varje förstfödd av manskön ska kallas helig för Herren. Och de gav offret enligt Herrens lag (några duvor).
Nu fanns det en man i Jerusalem, som hette Symeon. Denne man var rättfärdig och from och han väntade på hoppets budskap till Israel. Den helige Ande var över honom. Den helige Ande hade visat honom att han inte skulle dö förrän han sett Herrens Messias. Anden förde honom till templet och när föräldrarna förde in barnet Jesus för att göra med honom enligt lagens bruk tog han honom i sina armar och sade:
“Nu, mästare, låter du din slav gå i frid enligt ditt löfte. För mina ögon har sett din frälsning, som du förberett i alla människors närvaro till att vara ett uppenbarelsens ljus för alla folk och till ära för ditt folk Israel.”
Barnets mor och far förundrades över vad som sades om honom. Symeon välsignade honom och sade till hans mor Maria: “Du förstår, han är ämnad att vara till fall och upprättelse för många i Israel och till att vara ett motståndets tecken – ett svärd ska gå genom din egen själ – så att hjärtas tankar ska uppenbaras hos var och en.”
Där var också Hanna Fanuelsdotter, en profet av Asers stam. Hon var gammal och hade levt med en man hon varit gift med i sju år. Hon var nu 84 år och änka. Hon lämnade aldrig templet utan var där i bön och fasta dag som natt. Vid den stunden kom hon och tillbad Gud och hon berättade om barnet för alla som väntade på Israels räddning.
När de gjort klart allt som lagen krävde återvände de till sin stad Nazaret. Barnet växte i visdom och styrka och Guds nåd var över honom.
[Luk 2:22-40] Egen översättning från grekiskan

På tempelplatsen som rymmer 10 000 människor sker något som inte skiljer sig från mängden. Men två personer ser vad som inte går att se.

Symeon är ledd av Anden. Ledd av Anden till denna plats, vid denna tidpunkt och detta mycket speciella barn. Han talar till Guds mor. "Din son är inte vem som helst. Han är hela världens frälsning." Och han bär Gud i sina armar.

Hanna är profet. Hon ser det Anden visar henne. Hon är gammal och talar till andra gamlingar. De har väntat länge och haft en känning av att något är på gång. Gud har hört deras rop och nu kommer den bäbis de väntat så länge på. Han ser ut som alla andra bäbisar som burits fram denna dag. Hans föräldrar ser ut som alla nyblivna föräldrar som passerat välsignelseplatsen i templet. Men Anden upplyser Hannas hjärta och sinne. Hon är en av de första att identifiera att tiden är inne, Guds rike är nära.

Uppenbarelsens ljus kommer genom Anden. Den som har Guds Ande ser vad andra inte kan se. Den som välkomnar Anden förvandlas i sina sinnen. På samma sätt som Hanna och Symeon får vi identifiera och vittna om Guds frälsning, som vi sett genom Anden. Vi blir som den gamle mannen bärare av frälsningen till världen. Guds son i vår famn till var och en som söker honom.

(Viss inspiration från Hans Johanssons predikan imorse på Bjärka-Säby)

Etiketter: kyrkoåret

POSTLINK söndag, februari 04, 2007