Vårt dop
2 Mos 14:21-22
Tit 3:4-8
Joh 1:29-34
Första söndagen efter trefaldighet: Vårt dop
Nästa dag såg han Jesus komma mot honom och säga: ”Se, Guds lamm som lyfter upp världens synd. Det är denne om vilken jag sa: Efter mig kommer en man som blev till före mig eftersom han var större än mig. Och jag kände honom inte, utan kom och döpte med vatten för detta, att han skulle uppenbaras för Israel.” Och Johannes vittnade och sade: ”Jag har sett Anden komma ner som en duva från himlen och stanna över honom. Och jag kände honom inte, utan han som sände mig att döpa i vatten, denne sade till mig: honom över vilken du ska se Anden komma ner och stanna över, han är den som döper i helig Ande. Och jag har sett och vittnat att denne är Guds son.”
[Joh 1:29-34] Egen översättning från grekiskan
Frälsningens tid är inne
Johannes gick före som ett tecken för Israel på Guds tröst och att frälsningens tid är inne.
Han fick uppdraget enligt orden i Jes 40:
Ge nytt mod åt Jerusalem,
kungör att hennes träldom är över,
att hennes skuld är sonad,
att Herren straffat henne dubbelt
för alla hennes synder.
En röst ropar:
Bana väg för Herren genom öknen,
gör en jämn väg i ödemarken för vår Gud!
Rösten var Johannes.
Frälsningen var Jesus.
”Du ska kallas den högstes profet, ty du ska gå före Herren och bana väg för honom” profeterar Sakarias över sin son Johannes i Luk 1.
Tit 3:4-8
Joh 1:29-34
Första söndagen efter trefaldighet: Vårt dop
Nästa dag såg han Jesus komma mot honom och säga: ”Se, Guds lamm som lyfter upp världens synd. Det är denne om vilken jag sa: Efter mig kommer en man som blev till före mig eftersom han var större än mig. Och jag kände honom inte, utan kom och döpte med vatten för detta, att han skulle uppenbaras för Israel.” Och Johannes vittnade och sade: ”Jag har sett Anden komma ner som en duva från himlen och stanna över honom. Och jag kände honom inte, utan han som sände mig att döpa i vatten, denne sade till mig: honom över vilken du ska se Anden komma ner och stanna över, han är den som döper i helig Ande. Och jag har sett och vittnat att denne är Guds son.”
[Joh 1:29-34] Egen översättning från grekiskan
Frälsningens tid är inne
Johannes gick före som ett tecken för Israel på Guds tröst och att frälsningens tid är inne.
Han fick uppdraget enligt orden i Jes 40:
Ge nytt mod åt Jerusalem,
kungör att hennes träldom är över,
att hennes skuld är sonad,
att Herren straffat henne dubbelt
för alla hennes synder.
En röst ropar:
Bana väg för Herren genom öknen,
gör en jämn väg i ödemarken för vår Gud!
Rösten var Johannes.
Frälsningen var Jesus.
”Du ska kallas den högstes profet, ty du ska gå före Herren och bana väg för honom” profeterar Sakarias över sin son Johannes i Luk 1.
Johannes vittnar
Jesus träder fram
Jesus döps av Johannes i Jordan. Johannes visste att bland alla dessa han döpte, vissa menar att det var flera miljoner, fanns en person som var Israels hopp. Var det miljonerna han döpte som var hans största glädje eller sökandet efter den som skulle komma mot honom i mängderna av folk? Bestod uppdraget att bereda en väg för Herren i att predika för och döpa massorna eller att döpa och peka ut denne ende? kanske kan vi svara genom att vända perspektivet något. Vem var Jesus i förhållande till Israels folk? Han var en representant för Gudsfolket och den främste bland många. Men samtidigt var han den ende, Israel personifierat.
Johannes döper i vatten
Jesus döper i helig Ande
Etiketter: kyrkoåret
POSTLINK lördag, juni 16, 2007